Så förbannad!
Jaa, jag är förbannad, arg, besviken....mest förbannad!
Inlägget kommer innehålla svordomar, svidande sanningar (i min värld i alla fall) & lite annat gött. Så är du känslig, sluta läs NU!
Ännu mer förbannad blev jag nu när skulle skriva detta inlägg & datorjäveln inte hittade nätet..förbannade teknikhelvete!!
Varför är jag förbannad? Det slår mig titt som tätt vilken fejkvärld vi lever i, full av avundsjuka, missunnsamhet & falskhet. Jag avskyr falskhet! Falska, elaka & egocentriska människor ger mig kliande utslag. Nej, det har inte hänt nåt speciellt just idag. Behöver bara få pysa ur mig lite.
Jag har underbara vänner (ni vet vilka ni är <3), jag har bekanta & jag har såna som jag kallar fejkvänner. Jag börjar med att avhandla de sistnämnda! Dessa sk vänner är såna som klickar på gilla på random inlägg på facebook men i princip aldrig hör av sig förutom då de behöver hjälp.
Jag är en sån som gillar att hjälpa...mycket! Dessutom är jag godtrogen & omtänksam, vilket inte alltid är en bra kombo. Jag är även en sån som gärna överraskar & tycker om att glädja andra. Såå tillbaka till dessa "vänner". De som hör av sig då de behöver hjälp, de som kommer med "goda råd" om hur jag ska vara, hur jag ska leva, vad jag ska göra, etc etc, allt för att behaga. De som säger: bara hör av dig när du behöver hjälp alternativt: jag hör av mig så hittar vi på nåt..hahaha, tillåt mig småle!
Jag hjälper, lyssnar, försöker vara till lags, försöker göra så som de säger ända till jag kommer på vad det är jag gör. Jag ska väl för faan inte behöva låtsas vara någon/något jag inte är? Duger jag inte som jag är? Duger jag inte annat än när du behöver min hjälp? Oj, råkade du glömma allt du sagt? Mäh, det är ju sånt man säger.. What? Fuck off! Dra! Försvinn!
Sen har vi fejkpersoner i överlag, de som vänder kappan efter vinden, byter åsikt oftare än de byter luft i lungorna, slänger upp "låtsasstatusar" på fejjan där de visar aaaaalla sina vänner hur perfekta & lyckade de är. Vin med bästa vännen "Klara" ena dagen bara för att vara på middag hos bästa vännen "Mia" dagen efter. Bästa hit & bästa dit, sen öppnar de sig för mig "hobbyterapeuten" om hur Mia & Klara egentligen är 😕... De som ger ryggdunkar & high five, tummen upp...bara för att sen prata skit om den de just "hejjat" på. Usch, det gör mig illamående! Hmmmm, inte okej! Vissa av dessa perfekta fejkade personer sitter & facebookflirtar hejvilt med personer samtidigt som de har en intet ont anande partner, fy faan! Det gör mig ännu mer illamående! Vad är det för fel på folk? Nöj dig med det du har & är eller gör nåt åt det!
Jag dejtade en man ett tag som hade ett "säg" : people equals shit. Say whaaaat? Det gällde ju alla utom honom själv då. Hmmmm. Vad faan är det för fel på folk?
Jag är inte beroende av gillanden på fejjan eller instagram, vad jag däremot behöver & vill ha är äkta vänner, genuina personer i min närhet. Det har jag & känner en enorm tacksamhet & glädje över det! Jag förfasas över den låtsasvärld som existerar, som vi bygger större & större, som till slut blir en sanning.
Som singeltant har jag fått höra & se en del som jag gärna sluppit. Alla (med vissa undantag) singelmän som finns på dejtingsajter & vill dejta påstår sig vara ärliga, seriösa & redo för ett förhållande om allt känns rätt när man lärt känna varandra.. Vad de flesta borde säga är istället: jag vill knulla runt, ha flera kvinnor samtidigt & vill absolut inte ha nåt förhållande! Var ärlig istället! Är du ute efter sex & endast det så var ärlig åtminstone! Då slipper du bli besviken över att du inte fick nåt & jag slipper bli förbannad över vilken idiot du är som tror att du är guds gåva till kvinnan & tror att jag inte kan motstå dig. Hah!!
Jag får även höra av mina "vänner" att jag är för kräsen 😨. FÖR kräsen? Hallå där, vem bestämmer hur jag vill att det ska kännas? Hur jag vill att det ska vara? Joo, det är jag! Ha kul ett tag, njut...brukar jag också få höra. Visst, jag har kul men inte på det sättet som dessa vänner menar,nämligen: även om det inte känns rätt & du vet att det inte kan bli nåt mellan er så var med den personen så har du iaf en kille..😂😂😂😂! Hellre själv & glad & nöjd än nåt fejkförhållande. Snacka om att va fullblodsegoist när man gör så som de tycker att jag ska göra, stackars kille/man.
Sååå till er mina fejkvänner, ni kanske inte gillar det jag skrivit men jag gjorde det inte för er skull, för ert gillande. Jag gjorde det för att JAG behövde det, JAG ville det! Å fy faan va det känns skönt! Fortsätt du med ditt fejkliv så länge du är nöjd med det, jag skiter i vilket!
Till er mina äkta, genuina vänner: ni är underbara & fyller mitt liv med så mycket glädje, så mycket värme & jag älskar er av hela mitt svarta, ondskefulla hjärta 😉😚😘!
& till alla: behandla andra som du själv vill bli behandlad... what goes around, comes around ♡♡
Var rädda om er & varandra 😙
Long time, låååååångt inlägg!
Återigen lång tid sen jag skrev nåt här så det blir ett långt inlägg även denna gång ;-).
Börjar med lite foton....två från då & ett från nu.
Det första fotot är från när våran förstfödda var redo att se dagens ljus, det andra är från andra tösens dopdag & det tredje är för någon vecka sedan.
Det har hänt en hel del på dessa år... Jag har kämpat på med att gå ner i vikt på ett hälsosamt sätt, bygga muskler & skapa en hälsosam, hållbar livsstil.
Det är inte alltid det går som jag har tänkt (läs sällan ;-) ) då kroppen spelar en spratt & inte vill samarbeta!
För er som inte läst nåt tidigare så kommer en resumé:
I dryga tjugoårsdåldern var jag krafigt överviktig, gick ner i vikt & "fick" anorexi. Tog mig ur det på egen hand & blev stärkt som människa, inte var det lätt men vem har sagt att det ska va det?!
Såååå, har sjukdomen endometrios vilket bland annat gör att det för vissa (vissa = för mig) är i princip omöjligt att bli gravid ens med provrörsbefruktning. På andra provrörsbefruktningen lyckades det dock & Alvina gjorde lyckan total. I & med gravididteten dundrade jag upp i vikt nåt fruktansvärt. Bara med behandlingen innan gick jag upp drygt 10 (!!!) kg. Innan behandlingen inleddes vägde jag 60 kg, när stumpan var född vägde jag 120+.. Det var inte så att jag låg & åt praliner dagarna i ända men var ju allt annat än frisk, förklaringen till den drastiska viktuppgången fick jag långt senare. När dotter nr två, Emelina, kom till världen drygt 11 månader efter Alvina var jag tung, trött & orkeslös.
Gick ner i vikt sakta men säkert & på ett hälsosamt sätt! Åren gick & jag blev tröttare & tröttare & började må sämre & sämre, sov knappt nåt & kroppen gick på högvarv, mm...
Fick diagnosen hypotyreos. Trodde jag skulle bli "som vanligt", väntar fortfarande på det!
Har även fått diagnosen IBS & har läckande tarm (låter ju sååå äckligt). Har en massa födoämnesallergier också. Känner mig som en vandrande sjukdom vissa dagar & andra känner jag mig som vilken annan frisk person som helst.
Vissa av er har kanske läst artikeln om mig i tidningen...
Spännande & skrämmande att vara med där men har fått så otroligt många positiva kommentarer & får veta att det finns de som blivit inspirerade av att läsa om min resa, mitt liv.
Sååå jag har kämpat på med att få bukt med hypon, har gått till specialist på endokrinologen i Sunderbyn men fick inte till medicineringen så jag blev bara sämre & sämre. Kunde inte träna, bara någon dag här & där. För att orka jobba var jag tvungen att sova på lunchen bara för att orka resten av dagen. Gick som i dvala dygnet runt, ständigt trött, orkeslös, inget minne, frusen & med hjärndimma. Jag har gjort ALLT som stått i min makt för att bli bra men har inte lyckats. I April var det himla nära att jag "vandrade vidare". Tjurig som jag är stretade jag emot min kropps signaler. Åkte till slut upp på jouren då jag kände att det var illa, riktigt illa. Hade då en puls på 32 & ständiga arytmier. Svimningskänsla hela tiden, hörselbortfall, synbortfall...helt väck.
Det blev ambulanstransport till lassa, inlagd med hjärtövervak i några dygn & läkarna kliade sina skallar. Gjorde arbets-EKG, fick inte upp pulsen mer än till just under 130 sen slog det bara hårdare, inte snabbare. Vilket ledde till att jag höll på att tuppa av. Läkaren som var ansvarig över mig där & då ville att jag skulle få Liothyronin (för hypon). Fick det till slut & blev även remitterad till specialister i Umeå.
Inte var jag kaxig! Rädd, ja jag var riktigt rädd faktiskt!
Specialisterna vet inte riktigt vad de ska göra, jag är (naturligtvis) ett "svårt fall". Jag har fått en revealdosa inopererad i vänstra bröstet. Den spelar in hjärtats avvikelser, arytmier, hjärtflimmer... Efter att hjärtspecialisten kollat igenom inspelningar över en tid ska beslut tas ifall att jag ska få pacemaker.
Efter vistelsen på lassa har jag varit sjukskriven. Provade att jobba 50% men "rasade" ihop & blev liggande i nästan två veckor, totalt orkeslös & väck i huvudet. Fördelen är att jag, efter att ha fått börja med lio, mår bättre än tidigare = är mer med i huvudet. Förmodligen gör det ju sitt till att jag är sjukskriven & kan vila mycket (vääääldigt mycket). De misstänker nämligen att jag även har utmattningssyndrom, inte att förväxla med utmattningsdepression. Deprimerad är det sista jag är! Vill göra en massa saker & känner en enorm livsglädje men orkar inte med så mkt mer än måstesakerna. Vardagen tar väldigt mycket energi... Träningen ger mig dock energi, då jag orkar träna. Det är inte prio ett trots att jag verkligen njuter av träningen & allt positivt den medför. Försöker ta mig ut på promenader varje dag & tränar de dagar jag orkar! Vissa dagar är det en kamp att ens ta mig ur sängen...
Jag får ofta höra; men du som ser så fräsch ut, pigg & alltid glad. Jo. det kanske men det är de dagar du ser mig = de dagar jag ÄR piggare & tar mig ut :-D! De andra dagarna vill du inte se mig, jag lovar ;-)...
Jag har gjort ett stort allergitest mot födoämnen & fått veta att det är en himla massa saker jag är intolerant mot, en del jag är allergisk mot & vissa saker som jag är känslig mot. Jag ser det som en utmaning att kunna laga mat & baka en massa nyttigheter som jag tål, roligt att labba fram recept. Vissa saker åker i soporna medans det mesta faktiskt blir riktigt gott.
Under hela denna period med kroppsras efter kroppsras har jag haft min fantastiska familj, med mina underbara barn i spetsen, som stöttat mig & funnits där med ett otroligt tålamod. De förstår att jag inte orkar det andra föräldrar orkar, att jag behöver vila mycket & att jag har sämre minne än en guldfisk många dagar. De bra dagarna blir allt fler & jag börjar orka lite mer än tidigare, dagarna med hjärndimma är inte varadag nåt mer.
Jag njuter av livet & allt vad det har att erbjuda, det hade kunnat vara värre!
Jag väljer att se detta som en utmaning, jag lär mig så otroligt mycket på vägen mot ett starkare (inte muskulärt då, där är det tvärtom) & friskare jag! Varje dag är en gåva, varje dag är unik & kommer inte tillbaka så jag väljer att göra det bästa av varje dag (hmmm, nåja nästan iaf). Jag väljer att försöka se de små & stora glädjeämnena i vardagen, njuter av mina fantastiska barns närvaro, deras röster, deras skratt, deras umgänge med kompisar men även våra diskussioner & inte alltid våra samstämmiga åsikter.
Jag vill abslout INTE att folk ska tycka synd om mig men kände att detta inlägg var nödvändigt då väldigt många runtomkring inte har en susning om hur jag har det men ändå har en åsikt! Ifall jag skulle ha fått en krona för alla "goda råd" jag fått av kreti & pleti om hur jag ska leva vs inte leva mitt liv, ja då hade jag varit rik nu! Skulle ha börjat ta betalt ju ;-).
Med detta sketalånga inlägg vill jag att DU ska försöka välja att se saker ur ett positivt perspektiv, även om det för tillfället känns svårt. Du har betydelse, Du gör skillnad & Du kan förändra mycket i ditt liv genom att försöka ha en positiv inställning istället för tvärtom. Var rädd om dig & varandra, döm inte det du tror att du ser. Stötta & peppa dina medmänniskor, bjud på ett leende & sträck ut en hand. Snacka inte skit & var inte falsk, det kommer ikapp till slut, jag lovar....
Stort tack till min underbara familj, Alvina, Emelina, mamma, pappa, brorsan, Håkan (barnens pappa, mitt X) & till mina nära vänner, ni vet vilka ni är <3 för att ni finns i mitt liv & berikar det VARJE dag. Älskar er mer än jag kan förklara & beskriva, ni är fantastiska <3 <3..
Tack även till dig som orkat läsa ända hit.Nu ska jag käka lunch & funderar på att inte vänta lika länge till nästa inlägg *ler*..
Ha en underbar dag folks!
Summering av året som gått!
Ja inte blev jag då flitigare på att skriva här under året... Mycket har dock blivit bättre!
Varnar redan nu i början för ett långt inlägg som kan tas som negativt. Jag tycker dock att allt man är med om formar en & det som formar en är positivt så länge man ser det som utvecklande & jag ser det så! Utvecklande är nyckelordet.
Det har varit ett omtumlande år, mycket har hänt i mitt liv. Sånt som jag aldrig tidigare trott var möjligt har visat sig vara just det, möjligt! Jag har tränat mig till mitt livs form, vägen dit har varit allt annat än spikrak men skam den som ger sig ;-). Jag har sjukdomar som gör att jag inte kan "kötta på" som andra friska kan vad gäller träningen. Under året har jag också blivit smärtsamt medveten om att jag har en hel del födoämnesallergier som ställt till det för mig, bra att jag nu vet då kan jag hantera det :-)!
Jag tog beslutet att sälja mitt paradis, mitt hus på landet, då jag & tjejern trivs otroligt bra i lägenheten & närheten till deras skola, kompisar, stan, gymmet mitt jobb.... Inget lätt beslut men det kändes helt rätt! De som köpte huset var helt rätt köpare, otroligt fina människor som har blivit kompisar med min fina bror Peter.
Jag har lärt känna en hel del nya människor, några ligger mig varmt om hjärtat & är underbara personer som jag absolut inte skulle vilja vara utan <3! Vissa andra klarar jag mig bäst utan att umågs med!
En av årets lärdomar är att försöka att inte tro så himla gott om alla. Det har visat sig att personer som jag litat på & trott på, ställt upp för, är ena riktiga parasiter & egoister. Såna klarar jag mig utan & kan avpolettera dem. En viktig lärdom! Jag tänker inte låtsas för att vinna någons gillande. Jag är den jag är & VET att jag är en god vän men finns du inte där för mig annat än när det bahagar dig då får det vara!
Ensamhet är också nåt som jag har fått känna på vad det innebär. Läste någonstans; att vara ensam är att vara upptagen av sig själv & sitt, bullshit!!! Även om jag har många vänner så har jag suttit ensam ett X antal kvällar & helger. Som singelkvinna är man inte alltid välkommen då det vankas umgänge, det ska helst vara parvis... Konstigt om ni frågar mig.
Min fantastiska familj, mina barn, mina föräldrar & min bror, har funnits där för mig & stöttat & pushat mig. Inför tävlingarna var det nog inte helt lätt att förstå all den tid jag la ner på träning, matlådefix, & allt annat som hör till. Min underbara vän & coach Sara var med hela tiden under tävlingarna & veckan mellan de båda bodde vi i en lägenhet som min vän Erik fixat åt oss i Karlskoga. Hela tiden hade hon mitt bästa för ögonen & klagade inte en sekund, tvärtom så var hon stöttande & förstående. Påminde mig om att jag behövde äta, förstod när jag behövde sova, satte mig på sängen när jag höll på att svimma, satt & höll på att frysa ihjäl när hon väntade i en svinkall trappa under tiden som jag fick färg på kroppen. Systra mi <3.
Fina Madde hjälpte mig med posering, tips inför tävlingen, lånade ut smycken, gjorde en lista på vad jag behövde i tävlingsväskan & fanns alltid där med goda råd & tips. Fanns & stöttade mig när jag tvivlade på mig själv, alltid med fina & stöttande ord.
Patrik Salmi, vilken människa! Anlitade honom som PT & herregud vilken resa det blev! Inte bara tog han sig an min kropp när den var i sämsta skicket, han har hjälpt mig så otroligt mycket både med kroppen men även knoppen. Han är ingen "vanlig" PT, åstadkommer verkligen underverk & man gör en inre resa som inte är av detta slag! Helt fantastiskt!! Kompetent & duktig som få. Han blev nominerad till årets PT & tog hem den ärofyllda femteplatsen av alla PT i hela vårt avlånga land, det säger en hel del....
Ja just det, jag har ju fyllt 40! Ställde till med partaj & bjöd på käk, hade en underbart trevlig kväll med fina vänner & blev rejält uppvaktad.
Efter tävlingarna har kroppen varit helt väck, blev sjuk när vi kom hem & lusten till att träna har varit som bortblåst. Frustrerande som attan för mig som är van att träna i princip varje dag. Jag (försökte) tog det med ro & vilade i många lååååånga veckor men har nu kommit igång igen & längtar verkligen efter nästa pass. Har varit på gruppträningspass på Inpuls & det har gett mig sån otrolig glädje & energikickar så jag riktigt sprudlar, både under tiden & efteråt :-)! Imorrn ska jag köra ett hederligt styrkepass på Gymmet.
Denna årets sista dag startade jag med att skruva ihop Alvinas sängbord, äntligen! Sen var jag på ett skönt pass på Inpuls som min fina vän Erika höll i, riktigt roligt! So far so good! Var en snabbis till barnens pappa & lämnade lite nyårsgott till dem men tjejerna hade gått in till grannen för att avnjuta förrätten så jag hann inte träffa dem, damn!! Såg en skymt av dem där de satt i huset intill & verkade ha jättekul, vilket värmde mitt inre otroligt mycket samtidigt som jag blev så otroligt ledsen över att inte ha den gemenskapen med någon ikväll... Skulle åka till mina föräldra men de har åkt på nån redig förkylning & jag vill helst undvika att bli sjuk igen om det går, dumt att utmana ödet. Så med tårarna brännande bakom ögonlocken åkte jag hem till min lägenhet, ensam. Från & med nu HATAR jag nyårsafton vartannat år! Jag kräks snart över alla inlägg på FB & IG med alla bilder på storslagna middagar, finklädda & glada människor & alla förbannade glada Gott Slut & Gott Nytt År! Vaddå gott slut? Frågor som Vad ska du göra då & vad ska du äta vill ingen egentligen höra svaret på & jag tror nog att de flesta ångrar att de frågade när de hör mitt svar. Alla har planer & de inkluderar inte mig vilket gör att de någonstans kanske får känslan av dåligt samvete fast de inte behöver ha det...
Trots att man har många vänner kan man faktiskt vara ensam, ibland VILL jag vara det men då är det nåt helt annat. När det är självvalt så är det bara skönt men ikväll är det inte så. Jag brukar vara glad & positiv men denna afton har jag tillåtit mig att var deppig & faktiskt tyckt aningens synd om mig själv, ögonen svider & huvudet värker. Imorgon blir det med andra ord f**n så mycket bättre :-D!! DET är positivt!
Nu är det tack & god natt för mig!
Önskar er alla...
....en god natts sömn ;-).
Min underbara vän, coach & systra mi, Sara Olsson <3!
Återigen en helg som har gått i träningens tecken :-)!
I fredags rev jag av ett magpass på lunchen, flexade ut & drog iväg till favvostället Gymmet gym & fitness på Tuna. Försökte ta det lugnt med tanke på min tidigare operation & avbröt en övning som inte kändes helt bekväm. Tummen upp för mig. Känner mig stolt som faktiskt har lärt mig att lyssna på kroppen innan den formligen skriker.
Hade förberett middagen som skulle bli vegetarisk, glutenfri lasagne. Jag & mina barn har tänkt laga & äta en vegetarisk maträtt i veckan för att vidga våra matvyer en aning.
Lasagnen var supergod, fick toppen betyg av kidsen också :-)!
Vi lyxade till det med efterrätt dagen till ära. Jag mumsade i mig glass med kalorifri kolasås till från Walden Farms, så gott.
Lördagen var det dags för Emmis tävling i Arvidsjaur där jag också skulle vara domare. 04.20 ringde klockan & jag var allt annat än pigg men det gick fort över. Tävlingar som barnen är med i är nåt i särklass. Så kul att få vara en del av deras liv även i såna sammanhang. Inte för inte som jag valde att bli domare ;-). Dagen blev lååååång & mitt inplanerade gympass fick stå åt sidan. Klockan var efter 21 när vi låste upp dörren & raglade in i hallen. Orkade inte ens pallra mig till en polares födelsedagsfest i gården bredvid min. Somnade ovaggad :-)...
Idag har Alvina haft träning 15-20 & Emmis har varit hos en kompis så då passade jag på att boa in mig på Gymmet :-)!! Jag gillar verkligen det stället & har svårt att ta mig därifrån när jag inte har annat som drar. Har gjort ett nytt program helt själv med (för mig) rätt nya övningar, iaf på nya sätt. Myyys med tjejerna i soffan en stund innan läggdags. Ska strax masa mig mot sängen så jag orkar med veckans jobb & träning. Pillis från jobbet ska komma & testa Gymmet i veckan, ska bli sketakul :-D!!
Joooo, just det! Idag gjorde jag potatisbullar till mig & tjejerna, mina med sötpotatis & det var en hit! Till mina hade jag kalkonbacon men brudarna föredrog "vanligt" rökt bacon ;-). Jag gillar att de är så öppna för att testa nya maträtter & är rätt förtjusta i grönsaker & nyttig mat :-). Blir som enklare då.
Go natt på er godingar
Suverän bok!!!
Ser framemot träningsvärk from hell!
Igår kände jag mig som att jag blivit brutalt misshandlad. Hur gick det till? Kommer bara ihåg en dejt med Erika på måndagen... Ja just det ja, Erikas milda behandling var välbehövlig & inte direkt mild ;-). Körde bröst & triceps på gymmet medans Alvina var på cheerleadingträningen. Trött som få var jag på kvällen & somnade nog innan jag tagit kudden.
Idag har vi haft polerskola på jobbet där vi lär oss att polera bilar så de blir sååååå fina! Riktigt kul & aningens jobbigt för muskler man inte använder alltför ofta & tränar ännu mindre ofta.
Efter det hade jag ett pass inbokat med PT Agnetha. Såg verkligen framemot passet med denna muskulösa & otroligt trevliga kvinna. Vi hade kommit överrens om att ge min rygg en omgång. Jisses vilken omgång det blev :-D! Smått euforisk efter ett mördarpass med denna kompetenta PT satte jag mig i bilen & insåg att jag nästan behövde hjälp med att ratta bilen. Väl hemma kunde jag knappt klä av mig till barnens förtjusning. De var så glada över att få hjälpa mig ;-). Kunde knappt hålla i besticken när det var dags att käka. Längtar verkligen till imorrn & den träningsvärken som då har infunnit sig i min kropp :-).
Tusen tack Agnetha Thelin för idag, det var verkligen guld värt :-D!!!
Bilden är från gårdagens lightpass ;-).
Ljuvlig måndagsmorgon!
Ska på massage & genomgång av kroppen idag efter jobbet, välbehövligt & skönt! Inte desto mindre ont. Längtar & fasar inför besöket hos min fina vän Erika som är muskelterapeut & kinesiolog. Hon driver företag i källaren & som heter Berika. Har du inte varit där så skynda att boka tid. Hon har magiska händer & kan nästintill trolla ;-).
Nu mot jobbet! Ha en skön måndag :-)...
Nu mot jobbet! Ha en skön måndag :-)...
Året då allt (inte riktigt meeen) händer (vänder)!
Skrattar lite när jag läser mitt senaste inlägg här som skedde för väldigt längesedan. Skulle få mitt liv åter, jo jag tackar! Det som hände var att läkaren skickade mig rakt in i en levaxinförgiftning! Jisses va dålig jag blev. Rätt ner i ett sämre mående för kroppen & trodde på allvar vissa dagar att nu är det kört. Ibland vågade jag inte vara ensam då det var som värst i kroppen men berättade inte för någon där & då.
Hamnade riktigt djupt nere, kroppsligt & inget funkade. Kroppen gick i tokspinn & hade börjat "släcka ner" funktioner. Som tur var träffade jag en annan läkare som insåg vad det handlade om & skickade mig till en specialist. Hon misstänkte tumörer på hypofysen som efter lång väntan på röntgen visade sig att så var inte fallet, skönt!
En god vän till mig som är kinesiolog testade mig & sa att det var i de nedre regionerna felet var som störst. Så vad gör jag då? Fixar remiss, får en tid & opererar bort skiten! Efter det DÅ har jag fått mitt liv tillbaka! Hurra!!!
Nu har jag kommit tillbaka & det känns helt underbart! Dessutom fyller jag fyrtio i år & vet inte sist jag mådde så här bra.
Det firar jag med att försöka bygga upp min kropp igen & har bestämt mig för att tävla inom body fitness. Vissa skulle nog säga att det är en fyrtioårskris & det bjuder jag på ;-). Jag å min sida säger att jag har varit på botten & vänt. Efter att ha trott att jag ska dö närsomhelst & inte få uppleva mina barns uppväxt finns det nu inget som skrämmer mig (nästan inget iaf). Nu har tid, nu har jag kraft & ork & nu har jag modet & viljan. Vinnarskallen är dock inte drivande nu som det var förut i det jag företog mig. Nu är det viljan & för att det är kul & känns så himla bra! Siktar på en tävling som går av stapeln dagen efter min fytioårsdag. Känns så himla kul med ett mål som detta att sikta mot.
Gillar känslan före, under & efter träning. Utmaningen i att känna efter vad som känns bra för mig just nu är skön. Har lärt mig att ta vilodagar från träningen, äta rätt (för mig) & sova bra gör det för att det känns så bra :-)! Så framöver kommer det att bli gymbilder, matbilder & lite annat smått & gott från mitt liv.
Ska verkligen försöka bli bättre på att uppdatera denna blogg men tycker det tar sån tid från annat som jag tycker är kul, som att umgås med vänner & sånt men det får bli när jag känner att jag har tid över & inte är ett måste!
Strax bär det av mot gymmet för ett axel & tricepspass :-)!
Ha en fantastisk söndag <3!
Hamnade riktigt djupt nere, kroppsligt & inget funkade. Kroppen gick i tokspinn & hade börjat "släcka ner" funktioner. Som tur var träffade jag en annan läkare som insåg vad det handlade om & skickade mig till en specialist. Hon misstänkte tumörer på hypofysen som efter lång väntan på röntgen visade sig att så var inte fallet, skönt!
En god vän till mig som är kinesiolog testade mig & sa att det var i de nedre regionerna felet var som störst. Så vad gör jag då? Fixar remiss, får en tid & opererar bort skiten! Efter det DÅ har jag fått mitt liv tillbaka! Hurra!!!
Nu har jag kommit tillbaka & det känns helt underbart! Dessutom fyller jag fyrtio i år & vet inte sist jag mådde så här bra.
Det firar jag med att försöka bygga upp min kropp igen & har bestämt mig för att tävla inom body fitness. Vissa skulle nog säga att det är en fyrtioårskris & det bjuder jag på ;-). Jag å min sida säger att jag har varit på botten & vänt. Efter att ha trott att jag ska dö närsomhelst & inte få uppleva mina barns uppväxt finns det nu inget som skrämmer mig (nästan inget iaf). Nu har tid, nu har jag kraft & ork & nu har jag modet & viljan. Vinnarskallen är dock inte drivande nu som det var förut i det jag företog mig. Nu är det viljan & för att det är kul & känns så himla bra! Siktar på en tävling som går av stapeln dagen efter min fytioårsdag. Känns så himla kul med ett mål som detta att sikta mot.
Gillar känslan före, under & efter träning. Utmaningen i att känna efter vad som känns bra för mig just nu är skön. Har lärt mig att ta vilodagar från träningen, äta rätt (för mig) & sova bra gör det för att det känns så bra :-)! Så framöver kommer det att bli gymbilder, matbilder & lite annat smått & gott från mitt liv.
Ska verkligen försöka bli bättre på att uppdatera denna blogg men tycker det tar sån tid från annat som jag tycker är kul, som att umgås med vänner & sånt men det får bli när jag känner att jag har tid över & inte är ett måste!
Strax bär det av mot gymmet för ett axel & tricepspass :-)!
Ha en fantastisk söndag <3!
Obeskrivlig lycka på första gympasset efter operationen :-)!
Lycklig tant nu!
Som jag skrev tidigare har det hänt en heeeel del i mitt liv det senaste året....
Jag har inte köpt diagnosen utbränd då det inte riktigt stämmer med den person jag är. Så jag har blivit min egen lilla doktor ;-). Jag har pratat med lite olika personer, läst på en hel del & varit tjurig & suttit & letat info om vad jag har misstänkt att det kan vara. Bad "min" läkare om att han skulle ta fördjupade prover på sköldkörteln & möttes av ett litet hånflin & varför tror du attdet skulle vara det?! Jaadu, i princip allt stämmer in över hundra symptom svarade jag. Han: man ska inte sitta & kolla på internet för då stämmer det med alla sjukdomar. Daaaahhhhh, vad f**n ska man göra då när man inte blir hjälpt av experterna som bara vill trycka på mig piller hit & dit?! Nej, vägrar knapra piller om det inte finns provsvar som visar att jag verkligen behöver äta dem!
Jag ringde för att kolla vad proverna visade & jaa, sköldkörteln är helt kaputt & behöver hjälp i form av levaxin. Har väntat på att läkaren ska ringa upp & ge besked om vad som ska ske. Men nää, ingen läkare har ringt så jag bytte helt enkelt!
Fick en akuttid på Sensia hälsocentral till Peter Manneroos (underbar & kompetent läkare/person). Han konstaterade att jag blivit felbehandlad i 10 år!! Alltså inte alls behandlad! Har haft behov av levaxin de senaste 10 åren men inte fått det. Tack R**** vårdcentral för att ni inte hjälpt mig!
Tur att det finns kompetenta & duktiga läkare som tar sitt arbete på allvar! Peter Manneroos sa att jag kommer få mitt liv åter. Är det sant? Herregud vilken lycka! Det känns som att jag vunnit högsta vinsten! Nu är det tålamod som gäller, kan ta tid men heeyyy, tid har jag gott om :-). Nu vet jag ju att det bara kan bli bättre. Nu kommer jag att orka träna som jag vill & brukar, flänga omkring med barnen som vi har gjort & vill göra & inte va så förbenat hjärntrött & slipper mina extrema frossbryt :-D!
Framförallt längtar jag till jag kommer att funka "normalt" på mitt underbara jobb med mina fantastiska kollegor..
Nog med sjuksnack nu!
Jag har kommit igång med träningen på ett bra sätt, så skönt att träffa alla härliga människor igen!
Framöver kommer min blogg att handla rätt mycket om kost & hälsa då det ligger mig varmt om hjärtat. Naturligtvis blandat med mitt liv i stort...
Jag siktar på att lära mig ännu mer om kost & träning, skulle vilja jobba med det på nåt sätt framöver. Meeeen har ingen panik på nåt sätt. Tycker det är extremt intressant att se hur kosten på verkar kroppen & knoppen.
Där finns det hur mycket som helst att lära.
Det som passar mig & min kropp passar naturligtvis inte alla.
Tycker det räcker för idag ;-).
Ha det gott folks....
Lyxfredag!
Idag ska jag överraska mina barn med att åka in till stan innan de börjar skolan, vi ska frossa i en rejäl hotellfrulle :-)! Lite vardagslyx som jag vet uppskattas... Sen ska jag köpa nån present, blev dubbelfaster igår till en otroligt fin liten tös. Selma blev storasyster & det är ju värt att firas ;-). Kickar igång helgen med lunch på stan med min fd kollega Anna, ser jag framemot hur mycket som helst. En fantastisk kvinna!
Är jag vuxen snart??
Jag har det! Jag vet vad jag vill bli när jag blir stor! Idag har jag hittat den, utbildningen alltså eller snarare en del av den. En bit på vägen så att säga. Det är bara ett problem, hrrrrmmm kanske några då...
Den börjar runt den 25/10! & kostar en del, 29000:-! & är tre veckor!
& är i Spanien! Jag viiiiillllll gåååå den!!!
När jag läste om den var det som att den var skriven direkt till mig & ingen annan. Skrev jag ett (!) problem??
Åhhh, jag vill, jag vill, jag viiiilll *lägger mig ner på golvet & tjurar som en treåring* gå den NU!
Ska gå till sängs & drömma mig hela vägen till Spanien & utbildningen!
Natti natti
Den börjar runt den 25/10! & kostar en del, 29000:-! & är tre veckor!
& är i Spanien! Jag viiiiillllll gåååå den!!!
När jag läste om den var det som att den var skriven direkt till mig & ingen annan. Skrev jag ett (!) problem??
Åhhh, jag vill, jag vill, jag viiiilll *lägger mig ner på golvet & tjurar som en treåring* gå den NU!
Ska gå till sängs & drömma mig hela vägen till Spanien & utbildningen!
Natti natti
Chokladogram :-)!
De ringde från Sunderby sjukhus igår & ville ha tag på mig. Det hade kommit ett chokladogram till fel kirurgavdelning under tiden jag låg inne. Denna vänliga själ som orkade kolla upp mitt nr & ringde mig skulle fixa eftersändning så jag skulle få paketet. Ojojoj, vad nyfiken jag blev!
Idag kom det!
En relativt ny bekantskap har gjort sig omaket att skicka denna fina gåva så jag skulle få den på operationsdagen. Sånt värmer verkligen! Tanken & handlingen är beundransvärd. Det lever jag på länge!
Stretch...
Jag måste verkligen börja S-T-R-E-T-C-H-A. Jag har varit rätt så smidig tidigare men efter ett X antal träningspass med bara snabbstretch så är det just nåt som hamnar långt bak i CV´t. Jag har beställt & fått (för läääänge sen nu) stora stretchboken men inte har jag blivit smidigare för det. Aha man måste praktisera övningarna som finns i den.
Jag har faktiskt börjat läsa den idag, tom från sida 1! Tidigare har jag bläddrat igenom & bara kollat övningar men nu ska här plöjas bok så jag blir smidig som den bästa gymnasten ;-).
Idag har varit en njutningens dag. Startade med morgonmys med goungarna -> hotellfrulle med en vän -> handlat lite -> hem för lunch -> hämtat en hel unghög på skolan. Barnen tyckte det var lyxmiddag idag med lammstek & gosås, hemmagjord klyftpotatis & ugnsrostade grönsaker samt en gigantisk skål med sallad. Till efterrätt (serveras otroligt sällan i det Engströmska residenset) kockade jag ihop bananpannkakor som serverades med cocosgrädde & toppades med lite lönnsirap. Känns helt okej med lite sirap då resten var helt utan socker i vanlig ordning. Pannkakorna gjorde jag på majsmjöl & stekte i olivolja det blev suveränt bra. Allt för att ligga på plus ;-).
Nedräkningen inför träningsstarten har börjat!
Lycka!
Jag inser att jag är otroligt lyckligt lottad.
Igår lunchade jag med en kompis, mkt trevligt :-)!
Drack kaffe & surrade med ytterligare en vän. Jag & barnen blev bjudna på middag hos mina gudsöner med familj & softade hos dem en bra stund. Barnen har så himla kul ihop trots att det är ett stort åldersspann 3-13 år. Jag njuter verkligen av att bara sitta & lyssna på deras glada barnröster.
På kvällen hade jag tur & fick filmsällskap så nu har jag avverkat en av tre hyrda filmer. Avslutade kvällen med surr över en kopp the, riktigt trevligt!
Tänk vilken lycka att ha så många fina vänner som bryr sig om just mig ibland. Blev lite extra påmind igår om hur skört & bräckligt livet kan vara...
Var rädda om varandra & kom gärna ihåg att berätta hur glad du är att just han/hon finns i ditt liv <3.
Helmysig helg!
Som jag har skrivit tidigare så gillar jag verkligen att laga mat & prova nya saker. Lamm tillhör en av favoriterna men lagar det extremt sällan, nu har jag varit sugen sen Erik läskade mig härom veckan när de hade det till middag.
Passade på att köpa lammstek när jag var & handlade igår, hur svårt kan det va?
Marinerade direkt jag klev upp & ugnsstekte den någon timme senare & himmel vad gott det blev. Gjorde en sås av skyn & lita andra kryddor som jag slängde i, också en succé.
Jag känner mig oförskämt pigg & det stramar bara ytterst lite i opsåret. Drog iväg in till stan & strosade lite i affärer, var en snabbis till gymmet (saknar verkligen att få träna), tog en låång fika med Jessie på friends, hyrde filmer, jepp ni läste rätt! 3 filmer som jag har en vecka på mig att se, nu ska jag väl ändå inte behöva låna om dem....Jag brukar ju stå på löpbandet när jag ser film, förenar nytta med nöje ;-), men nu blir det promenadtempo.
Jag hann även med att hälsa på mina underbara gudsöner med familj. Aftonen avslutades med soffhäng & himla trevligt sällskap :-).
Idag har jag tofflat runt rätt länge & småpysslat hemma.
Friends fick stå för eftermiddagskaffet så även denna dag, med Jessie as usual :-). Jag njuter verkligen i Jessies sällskap, vet inte hur jag skulle ha klarat mig utan henne detta år.....
Ikväll hämtade jag mina älskade goungar hos Håkan, äääääntligen!
Det känns som att de har varit där jättelänge (1,5 v ÄR länge) & ändå har de varit & hälsat på mig två gånger sen de åkte till honom.Det känns himla bra att vi har en bra relation & hjälps åt när det behövs.
Har slitit bort en stor del av deras kalufser med luskammen. Det verkar som att de aldrig får bukt med det på skolan. Vi har behandlat de nu i 2 olika omgångar & jag blir så in i nordens förb***** när jag vet att det finns föräldrar som inte ens kollar sina barns hår så vi andra får behandla igen, igen, igen & igen. Dyrt, tålamodskrävande & en tidstjuv utan dess like!
Jag har haft en helt underbar helg med en massa skratt, mys & besök.
Nu laddar jag om för en ny vecka med lunchdejter & långa promenader i den underbara höstluften.
Jag önskar er en skön söndagskväll & hoppas ni får en bra start på veckan!
